Britas liv hade tagit många svängar förut. Det är förstås någonting som sker för de allra flesta människor och de flesta liv där ute. Men hon kände nog ändå att svängarna var större än för många, i alla fall bland hennes vänner och bekanta. Nu hade hon, efter några år i utomlandets tjänst, valt att vända hem till Sverige. Det land hon lämnade 2015 och inte ens besökt sedan dess. Destinationen var Stockholm och arbetet som väntade var hemstäd.
Ja, hon hade ju inte direkt någon solid grund att stå på precis. Hon hade erfarenhet av att vara tränare i surfing. Det finns inte särskilt mycket arbetstillfällen på området om man inte flyttar till Varberg. Det ville hon inte. Hon ville flytta till Stockholm och då var det jobb inom hemstäd som hon fick lov att ta. Arbetet ordnades till henne av hennes gamla vän Elisabeth vars pappa drev en firma inom just hemstäd i Stockholm.
Det var lite nervöst första dagen. Hon hade börjat arbeta på Bali redan som 19-åring och visste inte något annat än att arbeta med surfing. Hon hade praktiskt taget aldrig jobbat med någonting som inte inkluderade att spendera tid i vattnet. Hon tvekade på om hemstäd i Stockholm skulle vara särskilt vattenbaserat. Ja, mer än att vatten används för att göra rent åt folk. Detta visste hon förstås och hon anade att det inte riktigt skulle kännas som samma sak.
Så, dagen kom och hon skulle göra sitt första framträdande på jobbet. Hon gick in med inställningen att hemstäd i Stockholm – och hennes roll på företaget – skulle bli ganska kortlivad. Hon ville hoppa på studierna så fort hon kände att plugghjärnan hunnit ikapp henne. Det var inte nu. Nu skulle hon koncentrera sig på att bli en förbaskat bra medarbetare inom just hemstäd i Stockholm. Detta hade hon lovat både Elisabeth, hennes pappa och sig själv.
Redan första dagen kände hon två saker. För det första så var arbetet med hemstäd hos olika familjer och individer i Stockholm mycket mer rogivande än hon först tänkt sig. Det var en himla härlig balans. Att utföra ett jobb hos någon person en stund, ges tacksamhet för det och sedan gå vidare till nästa. Hon kände ett lugn i hemstäd som hon inte trodde att hon skulle känna när hon valde att börja jobba i Stockholm.
Den andra aspekten var ännu mer avgörande: Hon kände att hon var väldigt bra på att utföra hemstäd i Stockholm. Detta vägde tungt eftersom det var viktigt för henne att få beröm för sina tjänster. Det fick hon redan efter första arbetsdagen.